För att väcka savannenhjärnan som slumrar till efter tjugo minuters sittande räcker det med att ställa sig upp. Men vi lägger till en utmaning. När "The greatest" spelas ska eleverna ställa sig på en rad enligt klasslistan och göra fyra squats samtidigt, så snabbt som möjligt. Pausen väcker hjärnan och den genererar också en diskussion kring lärande - om mål och motivation. Läs vidare om eleverna nådde sitt mål?


Träning ger färdighet

Första gången klarade eleverna utmaningen på 1 min 12 s. Utifrån utgångsläget satte de ett mål på 30 s med hjälp av fyra övningstillfällen. Vid varje övningstillfälle tog eleverna ett steg närmare målet. Från ett första försök som misslyckades, till tiderna 1 min 3 s, 42 s och slutligen 20 s nådde de ända fram. Förutom att väcka hjärnan - vad hade vi egentligen sysslat med? Dags att reflektera tillsammans.


Realistiska, tydliga och mätbara mål

Oavsett om det handlar om mål i muntliga anföranden, litterära analyser eller utredande texter ska målen vara realistiska, tydliga och mätbara.

För att sätta realistiska mål måste man ha en utgångspunkt att förhålla sig till, på samma sätt som eleverna kunde förhålla sig till sin första tid på 1 min och 12 s. Att slentrianmässigt sikta mot de högsta kunskapskraven är en dålig strategi om man har en utgångspunkt som ligger på E-nivå. En stunds reflektion är en klok investering. Vilken är min utgångspunkt? Vad kan jag? Vad krävs av mig för att nå målet? För högt ställda mål kommer garanterat att leda till en känsla av misslyckande och för lågt ställda mål leder lätt till leda.

Målen ska också vara tydliga så att man kan se dem framför sig och förstå vad som krävs för att nå dem. Hur ska man kunna pricka ett mål om man inte vet vart man ska sikta? Eleverna hade en tydlig bild av var de skulle stå i klassrummet, vem som skulle stå framför och bakom, när de skulle squatta och hur många de skulle göra. Om man exempelvis ska hålla ett muntligt anförande ska man måla upp en tydlig bild av tillfället. Kanske man har en bild av att man använder ett presentationstekniskt hjälpmedel istället för ett manus, tar ett kliv ut mot publiken, använder gester och lyfter blicken mot åhörarna. Eftersom hjärnans undermedvetna jobbar med bilder och inte med ord kan man få med sig det undermedvetnas enorma kraft genom visualisering.

Slutligen ska målen delas upp i mindre delar så att man kan mäta framsteg även om man inte nått målet - ännu. Varje gång eleverna mätte sina träningstillfällen såg de små framsteg vilket genererade en positiv känsla. Detta för att hjärnan tycker om korta belöningar framför långsiktiga. Livet på savannen handlade om att ofta fatta beslut. Varje gång hjärnan upplever att det man gör är bra, belönas man med kemiska substanser, bland annat dopamin (som i sin tur påverkar motivation och driv). När man jobbar med korta delmål kan man behålla motivationen och siktet mot det långsiktiga målet. Så när man nått kunskapskraven för muntligt anförande på C-nivå är det realistiskt att jobba mot kunskapskraven för A-nivå.

Man kan likna skolarbetet vid att eleverna klättrar upp mot en bergstopp och tar en klippavsats i taget, i sin egen takt. Både bergsklättring och lärande sker genom en ansträngning över tid. Att nå målet på 30 s hade inte varit möjligt utan övning. Genom övning skapas nya kopplingar i hjärnan och efter hand blir det svåra lätt. När det svåra blir lätt är det dags för nya utmaningar ...

We are getting the grit!