När övriga årskurser går in i fasen av Nationella prov, kan årskurs två njuta av att läsa litteratur. I mindre bokcirklar diskuterar eleverna bland annat tema, innehåll, karaktärs- och miljöbeskrivningar. Det är intressant att lyssna på elevernas samtal och tolkningar av litteratur. Som bäst blir det när diskussionerna glider in på frågor om deras egna liv - genom litteraturen. Litteraturen väcker känslor, den påminner om egna upplevelser, den ifrågasätter och utmanar. 

"Av böckers innehåll plockar vi bara utslagna blommor av de frön som redan gror inom oss". (Maria Konopnicka)


Bokcirklar med olika roller

Vi närmar oss det fjärde tillfället av bokcirklarna. I grupper om fem till sex personer förbereder sig eleverna enligt det numera klassiska upplägget med olika roller: diskussionsledare, ordletare, detaljletare, persongranskare och illustratör. Eleverna får alltså olika uppgifter i bokcirkeln och när hela arbetsområdet avslutas har varje elev provat på alla rollerna. 

Grupperna läser olika böcker och denna gång är det vi som har bestämt vilka böcker vi tror skulle kunna "passa" respektive grupp. Bokcirklarna behandlar även fem modernistiska författare (Joyce, Kafka, Proust, Hemingway och Woolf) och eleverna går på jakt efter spår av modernisternas stil i sina nutida böcker. En författarstil till varje bokcirkel. 

Rollerna skapar struktur på bokcirklarna och vår uppgift är att lyssna på elevernas samtal. För att ge en säker bedömning och betygsättning skriver eleverna ner rollernas uppgifter, sina tankar och reflektioner i ett examinationsdokument som kan se ut så här:

 

 

Detaljletaren kan verkligen berika diskussionen om denne har förberett sig väl. Okända stadsdelar i okända städer får liv och status. Musik som en karaktär lyssnar på får ljud och ger kanske en ny bild av karaktären eller så breddas upplevelsen genom en djupdykning i det italienska parti som en annan karaktär jobbar som volontär för.


När litteraturen blir en del av elevens liv

När vi introducerade arbetsområdet frågade en elev vad en bokcirkel egentligen ger. Vi försökte besvara frågan med att förklara hur litteratur kan spegla livet. Hur litteratur kan väcka empati och förståelse. Hur du som läsare kan förstå hur det är att vara uteliggare i Indien eller hemmafru på Manhattan utan att för den skull ha upplevt detta. Blev det tomma ord? Förstod de?

Under den tredje bokcirkeln säger en kille under en diskussion till de andra i gruppen: "Nu förstår jag faktiskt hur svårt det måste vara för mina föräldrar att be mig om hjälp med räkningar". Det blir tyst i gruppen. Sen svarar en annan gruppmedlem: "Det handlar om maktlöshet". 

I en annan grupp förklarar en tjej med engagemang varför huvudpersonen inte kan visa känslor för sin pojkvän när hon har träffat den äldre karismatiska mannen och hur maktlös hon känner sig som läsare när hon förstår att huvudpersonen är fel ute. 

Analys av innehåll och berättartekniska grepp i all ära - men att koppla litteraturen till sina egna erfarenheter väcker engagemang. Litteratur bli kul! När eleverna är aktiva läsare och får tid och utrymme att diskutera litteratur kanske de på riktigt förstår vad det innebär "att litteraturen kan spegla livet". I deras diskussioner blandas skärvor av litteraturen med egna upplevelser och tillsammans försöker de förstå karaktärernas agerande. Vilken större nytta kan det finnas i livet! 

Kanske är det där vi som pedagoger borde börja - i kopplingen mellan litteratur och elevernas liv? Därefter kan man kanske lättare gå vidare i den mer styrda litterära analysen och se den som ett verktyg att tolka och diskutera litteratur. 


Nyfiken på en heltäckande lärobok i svenska för gymnasiet? 



Kika på: