Läs om hur vi konkretiserar kunskapskrav som är kopplade till presentationstekniska hjälpmedel. Läs också om hur vi lyfter fram både starka och svaga exempel så att eleverna får en uppfattning om hur en lyckad presentation kan se ut. Dylan Wiliam kallar det att ge eleverna en "näsa för kvalitet".


Det börjar närma sig muntlig framställning med årskurs 2. Eleverna har fått i uppgift att i grupper argumentera för eller emot aktiv dödshjälp under tio minuter. Uppgiften kräver - ett presentationstekniskt hjälpmedel - så vad bedöms och betygsätts? Vad ska eleverna lära sig? Och hur ser egentligen en fungerande Power Point (PP) ut?

På Google Classroom har vi delat en betygsmatris för hela kursen. I den har vi markerat specifika kunskapskrav som handlar om presentationstekniskt hjälpmedel. Till de kunskapskraven har vi infogat kommentarer som ska hjälpa eleverna att tolka kraven "stöder och tydliggör" samt "integrerat i presentationen". Vi börjar med att gå igenom kommentarerna med eleverna.


Kunskapskrav: stöder och tydliggör

För att bygga något hållbart krävs ett "skelett" eller en "ställning" som ger stöd. Utan en stark byggnadsställning finns risken att hela bygget rasar. Ställningen ska skapa struktur, stabilitet och hålla bygget uppe.  

Ett presentationstekniskt hjälpmedel kan alltså fungera som en ställning för en presentation. En PP kan bidra till att hålla ihop en presentation. Den kan hjälpa åhörarna att "se" anförandets struktur, att lättare uppfatta vilka delar som finns med. Väl valda stödord stödjer dispositionen.

En PP kan också tydliggöra innehållet. Då blir det lättare för åhörarna att greppa vad presentationen handlar om. Man kan tydliggöra ett innehåll på olika sätt. Konkreta exempel kan tydliggöra ett sammanhang. Siffror och statistik kan upplysa om en statistisk bakgrund eller ekonomiskt läge. Bilder kan förtydliga relationer. Citat kan klargöra ett budskap. 


Kunskapskrav: integrerat 

Den andra kommentaren i betygsmatrisen förklarar "integrerat i den muntliga framställningen". En PP kan vara hur välstrukturerad och tydlig som helst, men om den går i otakt med talaren eller om den inte används så missar man en viktig poäng.  

I en väl integrerad PP går talarens ord hand i hand med det som visas i presentationen. Om talaren berättar om statistik om aktiv dödshjälp ska presentationen visa statistik om aktiv dödshjälp, inte en bild på en spruta eller en kanelbulle. 

När dessutom talaren vänder sig mot presentationen och förklarar statistik, bilder, begrepp eller läser och tolkar ciatat så blir PP en naturlig del av den muntliga framställningen. 


Konkreta exempel på bra och dålig kvalitet

Att följa lärande (2014) diskuterar Dylan Wiliam vikten av att låta eleverna förstå vad som kännetecknar god kvalitet. Om en elev inte vet hur ett lyckat arbete ser ut - hur ska denne veta vad som ska eftersträvas. 

Vi har tillsammans tittat på olika PP. Eleverna har i par fått fundera över vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vilken PP uppfattar ni som bäst? Varför då?


En liten konkret checklista

Avslutningsvis har vi delat ut en enkel checklista som sammanfattar vad eleverna ska tänka på i både utformandet av en PP och användandet av den. Checklistan lutar sig mot de kunskapskrav som bedöms men har en konkret utformning. Listan kan också fungera som ett underlag för kamratrespons och formativ bedömning.

Kära kollegor - hoppas vi på något sätt har lyckats förtydliga och klargöra för hur man kan arbeta med presentationstekniska hjälpmedel. Ha en riktigt go arbetsvecka!



Är du nyfiken på läromedel som följer det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen. Kika på Svenska 1 - Helt enkelt och Svenska 3 - Helt enkelt.