Ljusare morgnar som sällskapas av fågelkvitter och en sol som sakta värmer, Vintergäck som trotsar och nationella prov som dimper ner från Skolverket. Härliga vårtecken! Hög tid att använda fiffiga verktyg som hjälper eleven att förstå och planera skriftliga provuppgifter. Vi viger en lektion åt att angripa en skrivuppgift.


Strategiskt tänkande under press

Vi inleder lektionen med att prata om känslan när man sätter sig ner för att skriva nationellt prov. Provhäftet ligger på bänken och många elever känner sig pressade och stressade. Nu gäller det. Då är det lätt hänt att man läser uppgiftsinstruktionen slarvigt vilket medför risken att man att tappar viktig information kring innehåll, disposition och språk. Man kanske börjar skriva utan tydligt mål - vad vill jag med min text. 

Vilka effektiva strategier kan eleven använda i skarpt läge? Med strategier i bakfickan bär man med sig en känsla av trygghet och kontroll och att man har något att hålla i när nervositeten fladdrar. Under den här lektionen tillämpar vi några strategier på en provuppgift som vi utformat och som ska likna upplägget för ett nationellt prov. 

Lässtrategier för att förstå en uppgiftsinstruktion

Delar av lässtrategierna fungerar utmärkt för att angripa en uppgiftsinstruktion. Vi börjar med att dela ut kladdpapper som eleverna ritar lässtrategiernas symboler på. Tanken är att de ska skriva ner sina tankar bredvid symbolerna för att få en tydlig bild av uppgiftsinstruktionen. Vi går tillsammans igenom följande frågor: 

Spåkulan: Förbered dig på ämnet och aktivera dina förkunskaper. Reflektera över uppgiftens rubrik eftersom den markerar vilket ämne och innehåll uppgiften handlar om. Vad vet du om ämnet? Vad har ni diskuterat i klassen när ni har läst texthäftet? Skriv ner dina tankar.

Frågetecknet: Läs igenom hela instruktionen och stryk under ord och uttryck som du inte förstår eller som du är osäker på. Ringa in begrepp som är kopplade till olika förmågor (exempelvis redogör, förklara, presentera).

Förstoringsglaset: Red ut eventuella oklarheter. Läs ord eller uttryck i sitt sammanhang för att förstå dem. Ta hjälp av engelska eller något annat språk. Lägg också tid på att förstå vad begreppen innebär - koppla dem till uppgiften.

Summatecknet: Sammanfatta för dig själv vad uppgiften går ut på. Skriv i punktform vad din text ska innehålla. Är du osäker - återvänd till instruktionen. När du är klar - återvänd till uppgiften och läs den ännu en gång. 

Nu har eleverna benat upp vad texten ska innehålla och vilka förmågor de ska använda i sin text. Vi går vidare till nästa verktyg. 


Den retoriska arbetsprocessen för att planera skrivuppgiften 

I nästa steg plockar vi fram delar av den retoriska arbetsprocessen. Genom lässtrategierna har eleverna redan arbetat med intellectio (att förstå uppgiften och sätta den i relation till kommunikationssituationen). Nu funderar vi gemensamt över dispositio. Eleverna får skissa på textens disposition i stora block för att skapa ett skelett att utgå ifrån. 

  • Vad ska inledningen innehålla? 
  • Vad ska avhandlingen innehålla? 
  • Vad ska avslutningen innehålla? 

Med enkla medel har eleverna en tydlig bild av vad uppgiften går ut på och vad den ska innehålla. Eleven har också en översiktlig bild av hur texten ska disponeras. Kladdpappret finns med som stöd under hela skrivtiden och eleven kan återvända och kika på sin planering. Det är välinvesterade minuter att tänka efter före för att förstå uppgiften och göra en god planering av sin text. Ju tydligare bild eleven har innan denne börjar skriva, desto smidigare blir skrivprocessen. Med en grovskiss av dispositionen kan eleven skapa ett genomtänkt och logiskt upplägg. Även om det inte känns så, sparar man också tid när målet är tydligt. Dessutom så minskas risken att svara på något som inte efterfrågas. 

Det finns ett samband mellan elevers vilja att anstränga sig och deras förväntningar att nå mål (Nottingham, James 2016 Utmanande undervisning i klassrummet). Att vara förberedd med verktyg kan öka förväntan på att nå målet och man intar ett mindset där man använder en strategi där man som elev antar en utmaning och prövar olika problemlösningsstrategier. 

Kära kollegor runt om i vårt avlånga land - hoppas ni är laddade för nationella prov och hoppas att ni överlever rättningsbördan! Vad kan vi ha för strategier kring den?