På samma sätt som vi tränar våra muskler kan vi träna vår hjärna för att utveckla färdigheter och förmågor. Vi tror på ett "growth mindset" där träning ger färdighet. #ReadKeeper är ju ett lysande exempel där läsaren "trackar" sin läsning och får en överblick av sin träningstid. 

Läs om en lektion där vi läser och tränar hjärnan genom att använda lässtrategier. Samtidigt låter vi eleverna bekanta sig med några av kunskapskraven från kursen Svenska 2. 

I Svenska 2 ska eleverna lära sig att analysera litteratur genom att bland annat ställa frågan: vilka verktyg använder författaren för att bygga en historia och hur påverkar verktygen läsarens upplevelse och tolkning av texten? Ganska avancerad läsning, eller hur. Vi har valt att börja i det lilla och enkla genom att läsa novellen "Hägring" (2013) av Oline Stig.


Aktivera förförståelsen - spåkulan

Vi aktiverar elevernas förförståelse genom att gemensamt fundera över vad novellen kan tänkas handla om. För att fånga upp elevernas tankar ritar vi en spåkula på tavlan. I kulan skriver vi titel, författare, genre och utgivningsår. För att få ut så mycket som möjligt av ledtrådarna hjälper vi eleverna på vägen genom frågor och följdfrågor. "Om du funderar över titeln -  vad betyder egentligen "hägring"? Vad skulle en hägring i modern tid kunna bestå av? Vad vet du om texttypen, vilka delar består den av?"

Vi fångar upp elevernas hypoteser på tavlan och när vi tycker att vi har en uttömmande bild av berättelsens förmodade innehåll så övergår vi till själva läsningen av novellen. 


Markera och red ut oklarheter - frågetecknet och förstoringsglaset

Vi läser novellen högt. Dels för att ta oss genom texten samtidigt men också för att eleverna ska får höra hur svårare ord ska uttalas. Under tiden vi läser ska eleverna markera ord, fraser eller uttryck som de inte förstår. Vi påminner också eleverna om att de jobbar med "frågetecknet". 

I nästa steg (förstoringsglaset) reder vi tillsammans ut oklarheter. Vi låter eleverna redogöra för vilka oklarheter de har markerat och vi skriver upp ord och uttryck på tavlan. Istället för att vi ger svar och reder ut oklarheter går vi tillsammans tillbaka till texten för att se om vi av sammanhanget kan förstå det som är oklart. Nu läser eleven upp det som är oklart och hela klassen funderar vilka ledtrådar sammanhanget ger. Vissa ord slår vi upp genom synonymer.se för att få en exakt betydelse att skriva upp på tavlan. Det här momentet ger ett ypperligt tillfälle att lära sig flera svåra ord men också att tolka bildspråk och symboler. 



Sammanfatta - summatecknet

Nu berättar vi för eleverna att vi går över till nästa strategi, "summatecknet". I kunskapskraven står att eleven diskuterar innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk. Innehållet når vi genom att arbeta med "summatecknet" och sammanfatta handlingen i novellen. Vi ställer frågan till klassen: Vem handlar novellen om? Vilka är de viktigaste händelserna i novellen? 

Summatecknet ger oss signaler om eleverna faktiskt har förstått innehållet. Då sammanfattningen svävar eller eleven säger sig vara osäker på vad som egentligen hände kan vi gå tillbaka till texten och reda ut det som är oklart. 

När klassen har enats om en rimlig sammanfattning låter vi eleverna jobba vidare i par. På Google Dosc har vi förberett ett formulär där varje par ska fundera över novellens bärande tankar. "Vad handlar novellen om på ett djupare plan? Vad vill författaren säga med sin novell? Finns det ett budskap till läsaren?"

Det finns en fördel att jobba i par. Eleverna kan testa sin tolkning av de bärande tankarna med en bänkkamrat. De kan resonera med varandra och de tränar sig på att förklara och motivera sin analys. När eleverna tillsammans har enats om textens bärande tankar, skriver de ner ett gemensamt svar i formuläret och trycker på "sänd". Då fångas alla anonyma svar upp i realtid på en projektorduk. 

Nu kan vi enkelt stämma av om eleverna har förstått textens budskap. Vi kan diskutera vaga eller orimliga tolkningar. Vi kan också peka på särskilt goda exempel med utförliga tankegångar och en tydlig förankring i texten. Eftersom svaren är anonyma behöver ingen känna sig uthängd. 


Träning ger färdighet - eller?

Våra tvåor har tränat på att läsa med hjälp av lässtrategier i över ett år och visst har något hänt. De plockar snabbt fram verktyg för att angripa en novell. I spåkulan lyfter de fram att texttypen kommer att innehålla få karaktärer, bygga på en dramaturgisk modell, innehålla en konflikt som de gärna kopplar till rubriken, en vändpunkt kanske i form av en insikt och så vidare. Eleverna har blivit allt duktigare på att tolka bildspråk och fylla i luckor i texter. Lässtrategier är ju utmärkta verktyg för att bli en strategisk tänkare. 

Så, träning ger färdighet, eller? Vi vågar oss på att se att träningen har gett resultat. Vi uppmanar också våra elever att läsa mycket #ReadKeeper. Kunskaper och förmågor kommer knappast gratis. Kunskapande är minst lika jobbigt som en löptur med Run Keeper. 


Kära pedagoger och kollegor - ha en alldeles underbar arbetsvecka! 


Är du nyfiken på läromedel som följer det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen? Kika på Svenska 1 - Helt enkelt och Svenska 3 - Helt enkelt.